Det bästa i för mig allt det mörka och fortfarande mörka eftersom det är så oklart allt....man är ju rädd för att det ska upptäckas ännu mer .....det bästa är ju min Älskade familj......Emma som suttit i dagar med mig på sjukhuset när jag mått så himla illa....Pappan som tagit ensamt ansvar om hem och alla ungar.......Alla ungar som kommit och tröstat och hjälpt mig på dagarna då jag inte velat eller tordas varit själv hemma...när Panikattackerna avbytt varandra....och jag har varit ledsen i dagar,då tårarna aldrig tycktes ta slut.....Grannar,vänner och släkt som uppmuntrat med blommor och ting........det betyder mycket att få tankarna på annat.........har ju t.o.m varit så dålig att jag inte orkat sticka....de som är mitt livs passion....Allt är ju fortfarande oklart...man hittar inte modertumören,måste börja behandla för sköldkörtelcancern inom snar framtid och hjärntumören måste det göras ngt åt....så jag är ju på inga vägar färdig med denna skit än...är som sagt ...Lite mycket i livet just nu....och då ska man orka vara Mamma,Maka,Mormor/Farmor och Vän också..så ibland är jag väldigt trött och slut........men hoppas på under kan man ju göra =) JAG HOPPAS BARA ATT KOMMA TILLBAKA ILL MITT JOBB INOM SNAR FRAMTID !!!!!
<3
SvaraRadera/Malin