Lättad i allt det jobbiga......

Det är jobbigt när man ibland far iväg med tankarna om att man drabbats av en Neuroendokrincancer med okänt ursprung...hur länge kommer man att få fortsätta leva kvar här med barn och barnbarn.....när dom tankarna kommer vill jag bara låsa in mig....och dom kommer när man får såna besked som att proverna inte är tillräckligt bra för att ta sina sprutor som hjälper kroppen att hålla stånd mot tumörerna....och denna vecka har varit en sån.....men idag lättade det mycket genom att proverna sa att jag kunde ta mina sprutor .......WIIIIIIHOOOOOO jag blev så glad när Anna på mottagningen ringde och sa att jag va välkommen tillbaka in på eftermiddan för ett stick i pälsen =)..... Min snälla Faster och Farbror skjutsade mig tillbaka in så pappan fick jobba i lugn och ro.....när vi sen va på väg hem så gick vi in på KappAhl för Ville som va med ville köpa lite nytt till han börjar skolan imorrn =) och så va vi in Stadium en sväng med......Ville hittade 2 par byxor,kalsonger,en tjocktröja,en t-shirt och en ny skolväska...en riktigt nöjd liten kille.......När vi kom hem så va det jag som vilade ,va helt slutkörd i både själen och kroppen.......nu är det bara laddning inför magnetröntgen i Gävle på Måndag...hua.....men först ska jag njuta av en dag imorrn utan en endaste människa hemma...bara jag och katterna...Linnea och Ebba är hos Tobias och de andra ska ju till respektive skola...blev ju färdig med Bluffis nr 20 på förmiddan occkså men sen har det varit trögt med stickandet idag,för trött.....därför blir det att sätta fart till deckarn som går på 4:an Broadchurch tycker den är helt okej att titta på......så nu ska här förberedas inför kvällen och nattning .....