onsdag 5 februari 2014

Ibland blir det inte som man vill

Och för min del va det att det räckt med akuten besöket i Söndags........ Idag va det ju dax för det månatliga + stora provtagningen inför läkarbesöket och dagens injektioner med Xgeva och Sandostatin lar.......Veckans strålningar va inställda pga av hostan...... hade en tid hos läkare på strålningsmottagningen och då hade dom sista svaren kommit från akutbesöken och då såg han svaren på att jag hade en kraftig urinvägsinfektion hade t.o.m blod i urinprovet så han skrev ut en ny medicin som ska hjälpa bättre än den jag har nu......Uppe på mottagningen fick jag genomgå alla prover,blodtryck,syremättnad,socker,temp,andningsfrekvens..... +alla blodprover..sänkan som blivit det dubbla sen i Söndags trots penicillin intag..........under tiden jag satt där kom det ännu ett svar på dom blododlingarna jag gjorde i Söndags och där va det något knas också så dom skulle odla på nr 3 &4 också, nån bakterie fanns i blodomloppet..... fattar ingenting....ja det blev lite stressat ...... fick ett läkarsamtal med en av läkarna ...och dom funderade på att sätta ut Afinitor....för att den va lite jobbig mot min kropp just nu tyckte dom...hosta,dåligt immunförsvar,alla såren......Men aldrig i livet dom får ta bort det som håller skiten i kroppen någorlunda dämpat.....få se efter röntgen har skiten vuxit DÅ kan dom sätta ut Afinitor....vill ju inte att det börjar växa igen.....iallafall så fick jag ta mina sprutor om än det låg strax under gränsen för att få ta.....ja det blev lite mycket idag...och när jag kommit hem så ringde sköterskan och talade om att det slutgiltiga blododlingssvaret kommit och det va ngt som växte.....nä nu orkar jag inte....trött trött Godnatt








13 kommentarer:

  1. Men snälla goa vännen, nu får det vara nog, hoppas att nu pencillinet tar bort skiten, du är värd något bättre, nu vill jag att du ska bli piggare och sticka vidare på dom små fina baby plaggen igen, varma kramar <3

    SvaraRadera
  2. men nu får det vara NOOOOOOOG. Varför ska du vara så hårt drabbad vännen??? Stor kram till dej <3

    SvaraRadera
  3. Stackars dig♡ Hoppas verkligen du blir bättre snart! Vilken jobbig dag! Sov gott och god natt - min lilla skyddsängel kommer till dig i natt o tittar till dig. Kram Sirpa

    SvaraRadera
  4. Följer din blogg varje kväll. Jag säger som min mor brukar säga till mig.Ta bara en dag i taget. STOR KRAM!!!!!

    SvaraRadera
  5. Jag känner så starkt med dej!
    Mera nu, sedan min mamma under 1 år kämpade min hudcancer som angrep hela kroppen.
    Vi begraver henne imorgon. Och, under hela hennes kamp hade jag din kamp som motvikt till hennes (då jag brydde mej mycket om er båda - fast på olika plan, förståss).
    Jag tänker på dej varje dag. Och, varje kväll innan jag somnar ber jag för dej och för att du ska få uppleva att något av cancermonstren ger upp och låter dej läka.

    Jag accepterar inte något annat än att du ska klara det här! Och, att du ska få bli frisk! (((varm kram)))

    SvaraRadera
  6. Näe va mycket det är nu gumman min♥...Vill att du ska bli bra nu. ...Vila nu hemma...lovar du det ♥ Gunilla

    SvaraRadera
  7. Det är så orättvist att du får smäll efter smäll på det här viset. Jag tänker ofta på dig och din kamp. Hoppas att allt vänder snart! Varma kramar.

    SvaraRadera
  8. Även om du är den starkaste så får de ändå va nog nu. Kramar♡♡♡♡♡. Laila.

    SvaraRadera
  9. Idag känner jag att alla mina tröstande och peppande ord inte räcker.
    Jag skickar en bamsestor och varm kram till dig och jag håller både tummar och tår att du snart är tillbaka på banan med dina stickor och din ljuvliga familj. <3 <3 <3
    Anki

    SvaraRadera
  10. Det gör så ont i hjärtat att läsa om din kamp. Att behöva utstå så mycket som du får göra, Hur går man vidare? Hur orkar man? Jag önska och ber för dig och din familj. Må det bli en vändning för dig....

    SvaraRadera
  11. Stor kram till dig fina kvinna!

    SvaraRadera
  12. OJ OJ OJ nu får det fakriskt räcka.Tankarna är ofta hos dig.Du får verkligen kåmpa på med dina monster.Jag vill att du ska slippa detta.Hoppas att dina krämpor snart ger med sig så du får vara pigg nu till våren.Många kramar till dig.Försök att vila så mycket du kan. Aina

    SvaraRadera
  13. Med tårar i ögonen skriver jag nu. Jag vet inte vad jag ska säga. Finner inga ord som känns passande. Varför? Vill bara ge dig en stor tyst varm kram <3/Susanne

    SvaraRadera