Kristian Gidlunds familj idag........... har läst hans blogg ett tag nu och han beskriver så himla bra hur man känner inför denna sjukdom....... han hade ju inga barn, och för oss med barn så är det en grej till man får brottas med i sin själ.....att man faktiskt kanske inte finns där för dom om X - antal år.......jag vet att det kan störta ett flygplan i skallen på mig...men när man får en cancerdiagnos så tänker man inte så.....då är det ända man har i huvudet, om man är med nästa sommar....nästa vinter.....vår.....födelsedag you name it...... och om man kommer få hemska plågor.....när det närmar sig The End..... Jag är rädd för vad min cancer kommer ta mig...... jag vill leva så länge som det är medellivslängd för oss kvinnor i Sverige idag =) Usch ja..... och mer påmind om vad man faktiskt har blir man en dag som denna då det är dax för blodprovslämning.... idag fick jag lämna 4 rör extra då dom ska till Karolinska för att kolla om min cancer är ärftlig MEN1..... inavelsprovet som jag kallar det.... för det är just vad det är.....för min cancer är så himla ovanlig så dom vill kolla om den är en MEN1...... undrar om genen kommer från faderskapet eller moderskapet....Satt kvar på mottagningen och väntade på svaren....och det är då man är så Tacksam att man en gång i tiden började sticka......så jag hade lilla kaffetermosen och macka med, och satt och stickade tills svaren kom tillbaka och med minsta marginal fick jag ta mina sprutor....Träffade en läkare om min knöl som blippat upp på bröstkorgen och det är förmodligen med stor säkerhet en fraktur....och blir den värre måste jag in till akuten....men jag skulle avvakta ett tag för den har blivit lite lite mindre......sen va det hem och jag hann hem till Hem till Gården.......fixade först lunch åt Micke som va ute och meckade bil...... sen fick jag äntligen mina stickor som jag väntat så på....Sen blev det krasch i soffan på kvällen för jag blev såååååå trött...... nu är det dax för myslådan och giftpiller....... Godnatt och Sovgott..... Va rädda om varandra......
Är en glad 10-barnsmamma född 1961.. med barn födda 79-82-84-86-88-91-93-95-97 & 2005 !!! Har 11 barnbarn födda mellan 96 - 2012 !! Älskar att sticka allt som går att forma med ett par stickor =) Min stora passion är STICKNING =) Sen hade jag den STORA förmånen att få bli Mamma vid 44-års ålder till en Liten Guldklimp...Som är Mammas LILLA HJÄRTA !! OCH ATT MITT I LIVET DRABBAS AV OBOTLIG CANCER =(
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej
SvaraRaderaJag har också läst Gidlunds blogg och boken. Fantastisk människa som delar med sig av det tuffa han gått igenom. Vad jag önskar att jag kunde Carpe Cancer, och skicka den ner i djupaste avgrund. Det plåga som du alltid bär med dej, och allt du ska behöva gå igenom, önskar jag inte fanns. Men vilja och styrka som du har är ett fantastiskt redskap. jag tycker du är fantastisk. Vet att det som mest figurerar är det hemska, oron och alla om som känns tunga. Men kämpa på käre vän, vi är många som skickar styrkekramar och varma tankar till dej och din familj. Kram Eva/ Stickcafét
Åh så fiint skrivet Eva på stickcafet.Ta hand om dej goaste Bettan...Kram ♥Gunilla
SvaraRaderaStarka du! Gå med en fraktur och bara bita ihop! Epikureerna sa: Döden bekommer mig inte. Där livet finns, där finns inte döden. Och när döden inträtt, då är jag ändå inte längre till. Lev så mycket du kan! Vi är inte döda än. Oroa dig hinner du tids nog. Ta det då, när det är dags...kram!
SvaraRadera